Rutiner för hälso- och sjukvård inom socialförvaltningen
Denna sida är en nedbrytning av socialförvaltningens övergripande kvalitetsledningssystem. Här finns samlade information och rutiner som berör hälso- och sjukvård inom socialförvaltningens verksamheter. Rutiner beskriver de beslutade lokala arbetssätten. Under stödmaterial finns länkar för fördjupning, utbildningsmaterial med mera.
Rutinerna är riktade till både legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal och chefer inom egenregin och externa utförare. Som komplement till lokala rutiner finns även gemensamma rutiner med Region Östergötland på vårdgivarwebben.
Kontakt med KHSV för anställda:
Det finns flera vägar att komma i kontakt med KHSV beroende på om behovet är akut eller inte. Läs mer i dokumenten nedan.
Äldreomsorg ÄO Kontaktvägar till Kommunal hälso
Utförare LSS och socialpsykiatri ULS Kontaktvägar till Kommunal hälso
Kontakt med KHSV för patienter och anhöriga:
Om patienter eller anhöriga själva vill kontakta kommunala hälso- och sjukvården så ska dessa hänvisas till nedanstående telefonnummer och e-tjänster.
Sjuksköterska: 0141-22 55 15
Rehabilitering och hjälpmedel: 0141-22 59 22
Kontaktformulär Kommunrehab – Motala kommun
Kontakt med MAS/MAR:
MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) ska alltid kontaktas vid allvarliga vårdskador eller risk för allvarliga vårdskador. Du kan även vända dig till oss för rådgivning och stöd i patientsäkerhetsfrågor.
Om du behöver komma i kontakt med MAS/MAR i icke akuta ärenden så använda i första hand vår funktionsbrevlåda mas-mar@motala.se
MAS Sofia Isaksson 0141-22 59 03
MAR Micaela Carlsson 0141-22 59 26
Motala kommun bedriver kommunal hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, vilket innebär att uppdraget är på samma nivå som vårdcentraler och Rehab Väst. Vissa individer inom socialförvaltningen får alla sina insatser från den kommunal hälso- och sjukvården (KHSV) medan andra har hela eller delar av sin vård från Region Östergötland.
Den kommunala hälso- och sjukvården har sin utgångspunkt från Södra allén men vården sker ute hos patienterna i deras hem eller dagvistelse
Inom KHSV arbetar följande professioner:
- Sjuksköterskor
- Arbetsterapeut
- Fysioterapeut/sjukgymnast
- Undersköterskor
- Rehabassistent
- Hjälpmedelskonsult
- Demenssjuksköterska
Mycket av arbetet är dock teambaserat tillsammans med chefer och personal ute i verksamheterna. Läkarresurs tillhandahålls av Region Östergötlands vårdcentraler.
För chefsorganisation för KHSV var god se kommunens organisationsskiss Motala kommuns organisation
Stödmaterial:
En avvikelse ska rapporteras när en händelse inte blir som det som var planerat eller risk för sådan händelsen. Avvikelser ska rapporteras så att man kan undersöka varför dom skett och vad som kan göras annorlunda för att det inte ska ske igen.
Avvikelser inom hälso- och sjukvård kan vara både patientbundna, organisatoriska eller beröra samverkan med andra aktörer eller personuppgiftsincidenter. Det kan också inkomma synpunkter och klagomål som kan ligga till grund för avvikelser.
Rutiner:
Rutin rapportering och hantering av risker och avvikelser inom hälso- och sjukvård
Rutin för synpunkter och klagomål
Rutin för fallolyckor inom vård och omsorg
Blankett för organisatoriska avvikelser Avvikelserapport.pdf
Blankett för avvikelser i informationsöverföring mellan kommun och region Avvikelserapport för informationsöverföring och samordnad vårdplanering
Stödmaterial:
Patienter som drabbats av vårdskada ska ges information om sina rättigheter, dessa finns samlade i denna broschyr Till dig som drabbats av vårdskada
Risker och vårdskador – Patientsäkerhet
Delegering innebär att vissa HSL-uppgifter kan överlåtas från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till omsorgspersonal efter särskilt säkerställande av kompetens.
Rutiner:
Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Stödmaterial:
Delegering-HSL-patientbundna-vardatgarder.docx
Delegeringsbeslut-lakemedel-och-vardatgarder.docx
Evikompspår kopplat till läkemedelsdelegering
Motala kommun- Grundutbildning inför läkemedelsdelegering – Evikomp
Hälso- och sjukvården har krav på att alla bedömningar och insatser som berör en patient ska dokumenteras. Samt att patientuppgifter hanteras på ett säkert sätt för upprätthållande av sekretess.
Rutiner:
Rutin för dokumentation och säker hantering av hälso- och sjukvårdsjournaler
Rutin för loggkontroller i verksamhetssystem och nationell patientöversikt (NPÖ)
Informationshanteringplan:
Informationshanteringsplan Kommunal hälso- och sjukvård, socialnämnden
Stödmaterial:
Infoblad samtycke för samverkan vård och omsorg samt sammanhållen journalföring
Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården
Nedan finns samlade rutiner för hantering av dödsfall hos patienter samt palliativ vård (vård i livets slutskede) inom Motala kommun.
Rutiner:
Rutin för transport av avlidna i särskilt boende och ordinärt boende
Rutin för transport av avlidna i särskilt boende och ordinärt boende
Rutin för omhändertagande vid dödsfall
Rutin för sjuksköterska att utföra klinisk undersökning vid fastställande av förväntat dödsfall
Rutin för Brytpunktsbedömning till palliativ vård i livets slutskede
Kommunsamverkan västra länsdelen – Palliativ vård Kommunsamverkan västra länsdelen | Vårdgivare Östergötland
Stödmaterial
Nationella riktlinjer: palliativ vård – Socialstyrelsen
Egenvård är insatser som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att patienten klarar av att utföra på egen hand eller med stöd från personal eller anhörig. Insatser som utförs som egenvård omfattas inte av HSL.
Rutiner:
Stödmaterial:
Fallolyckor orsakar mycket lidande och kan ge både fysiska och psykiska konsekvenser.
Många fall och fallskador kan dock förebyggas med tidig identifiering av fallrisk och förebyggande insatser.
Rutiner:
Rutin för fallolyckor inom vård och omsorg
Rutin för kvalitetsregistret Senior alert i ordinärt boende och SÄBO
Stödmaterial:
Nationella riktlinjer om ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsen
Hjälpmedel finns inom många olika verksamheter inom socialförvaltningen och med olika ansvarsområden beroende på användningsområde. Säkra personförflyttningar är ett samlingsbegrepp för hur såväl det dagliga arbetet med förflyttning av patienter ska bedrivas samt de utbildningar som erbjuds inom området.
Rutiner:
Rutin för säkra personförflyttningar inom vård och omsorg
Handbok för medicintekniska produkter och hjälpmedel inom socialförvaltningen
Rutin för hantering av lyftar och lyftselar inom vård och omsorg
Rutin för användning av Raizer II lyftstol
Stödmaterial:
Guide för funktionskontroll och rengöring av hjälpmedel
Material för förskrivare på vårdgivarwebben: Hjälpmedel | Vårdgivare Östergötland
Beställa grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel: Vårdutrustning
Avvikelser till Sodexo: Rapportera avvikelser – Sodexo
Evikompspår:
Motala kommun- Säkra personförflyttningar förflyttningskunskap – Evikomp
Basal hygien innebär att ha god handhygien och att använda arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder i rätt sammanhang för att förhindra smittspridning. När en smitta uppstått finns ofta specifika direktiv kring hantering för att minimera smittspridning till personal och andra patienter.
Rutiner:
Rutin för basal hygien och klädregler (socialförvaltningen)
Incident med risk för blodsmitta
Vårdhygienisk handbok inom kommunal vård och omsorg i Östergötland
Stödmaterial
Vårdhygien | Vårdgivare Östergötland
Basala hygienrutiner – Vårdhandboken
Inkontinens är ofrivilligt läckage av urin eller avföring. En kateter är en tunn slang som används för att leda ut urin ur urinblåsan när patienten inte kan kissa själv.
Rutiner:
Rutiner för katetervård (socialförvaltningen)
Rutin för förskrivning av inkontinenshjälpmedel i Östergötland (socialförvaltningen)
Rutin för inkontinensvård (socialförvaltningen)
Stödmaterial
Rutin_inkontinens_bilaga_1.pdf
Rutin_inkontinens_bilaga_2.pdf
Kognitiv svikt innebär att hjärnans förmåga att ta emot, bearbeta och minnas information är nedsatt. Symtomen kan variera från lindrig glömska till svårigheter att planera och klara vardagen, vilket kan vara tecken på tillfälliga brister eller begynnande demens.
Rutiner:
Rutin för vård och omsorg vid kognitiv sjukdom
Vårdprocessprogram för personer med demenssjukdom Kommunsamverkan västra länsdelen | Vårdgivare Östergötland
Stödmaterial
Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom – 1177 för vårdpersonal
Inom socialförvaltningen används ett flertal olika kvalitetsregister, dessa används för att systematiskt följa upp, utvärdera och förbättra hälso- och sjukvården på såväl individnivå som övergripande. För hälso- och sjukvården är det framförallt Senior alert, SveDem, BPSD och Palliativ registret som används.
Rutiner:
Rutin för kvalitetsregistret Senior alert i ordinärt boende och SÄBO
Stödmaterial
BPSD – Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens¨
Läkemedel används för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. Patienten kan i vissa fall ha ansvar för sina läkemedel själv, i de fall en patient behöver hjälp med läkemedel så kan detta utföras som delegerad HSL-insats eller egenvård.
Rutiner:
Lokal läkemedelsrutin för enheter med läkemedelsförråd
Dosdispenserade läkemedel i Östergötlands län
Läkemedel i kommunala förråd, gemensam lista för Östergötland
Läkemedel i kommunens säbo och hemsjukvård i ordinärt boende, generell behandlingsanvisning
Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård samt tandvård
Spädningsschema för antibiotika, antimykotika och antivirala medel för vuxna
Läkemedel som ska dokumenteras i förbrukningsjournal
Läkemedel som ska dokumenteras i förbrukningsjournalFörbrukningsjournal narkotiska läkemedel – enhet
Förbrukningsjournal narkotiska läkemedel – patient
Lokal läkemedelsinstruktion för enheter utan läkemedelsförråd
Stödmaterial
Nära vård är en nationell omställning i hur vi ska arbeta med hälsa, vård och omsorg. Målet är att arbetssätten utgår från invånarens perspektiv för att skapa en närmare och mer tillgänglig vård. Dessutom förbättras medarbetarnas arbetsmiljö och resurserna räcker till fler för att möta den demografiska utmaningen.
Arbetet med Nära vård sker ofta i samverkan mellan civil samhället, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mycket av arbetet bedrivs även mellan kommunen och i samverkan med Region Östergötland. Här beskrivs det länsgemensamma arbetet Nära vård | Vårdgivare Östergötland
Stödmaterial:
Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde och beskriver det patientnära arbetet. Det yttersta ansvaret för omvårdnad innehas av sjuksköterskor men utförs i många fall i nära samarbete med omsorgspersonal, chefer mfl.
Rutiner:
Rutin för förebyggande av och behandling av undernäring
Hantering av omvårdnadsmaterial:
Rutin för transport av prover till laboratorium, samt hantering av färgband till skrivare
Bassortiment för omläggningsmaterial
Ansvar-for-olika-typer-av-material-med-mera
Stödmaterial:
Rutiner och riktlinjer för kommunsamverkan | Vårdgivare Östergötland
Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskador, det vill säga att patienter inte ska drabbas av undvikbara fysiska eller psykiska skador i samband med hälso- och sjukvård. Arbetet bygger på systematisk riskminimering, tydliga rutiner, och en kultur där hela vårdteamet samarbetar och lär av misstag
MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Men ansvaret för att den vård och omsorg som bedrivs är patientsäker åligger alla, det vill säga alltifrån högsta ledningsfunktioner och ut i det patientnära arbetet.
Det systematiska patientsäkerhetsarbete rapporteras in i tertial via Hypergene och sammanställs årligen i KPSB (kvalitet- och patientsäkerhetsberättelse) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2025
Stödmaterial
Om patientsäkerhet – Patientsäkerhet
Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet – Patientsäkerhet
En process är en uppsättning återkommande och sammanlänkade aktiviteter. Inom socialförvaltningen är det ofta flera olika verksamhetsområden som är involverade i gemensamma processer.
Arbetet med processkartläggning är pågående och de processer som är klara finns publicerade på processplattformen Motala kommun – Startmodell | Motala kommuns processer
Psykiatri omfattar att förebygga, utreda, diagnostisera och behandla psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för allt från milda psykiska besvär i vardagen till svåra psykiatriska tillstånd. Det kan yttra sig som stress, oro, ångest eller depression. Tillståndet påverkar hur vi mår, tänker och agerar, och kan drabba vem som helst.
Suicid och suicidförsök (i vardagligt tal beskrivet som vilja att ta sig eget liv) är ofta konsekvensen av ett stort lidande, som kan ha orsakats av svåra livshändelser, trauma eller allvarlig sjukdom.
Nedan finns rutiner och stöddokument för hantering av psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd, suicid, suicidprevention och samverkan med regionen gällande dessa områden.
Rutiner
Handbok – Våga fråga. Suicidprevention och psykisk hälsa
Rutin för vårdintyg inom kommunal vård och omsorg
Stödmaterial
Suicid och suicidprevention – Socialstyrelsen
Suicid och suicidprevention – Kunskapsguiden
Du kan göra skillnad när någon har tankar på att ta sitt liv
Psykisk hälsa och suicidprevention – Socialstyrelsen
Psykisk hälsa och ohälsa – Kunskapsguiden
Personlig krisplan – Kunskapsguiden
Samverkansavtal
Nationella riktlinjer:
Nationella riktlinjer: depression och ångestsyndrom – Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer: psykiatriska tillstånd – Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer: schizofreni och schizofreniliknande tillstånd – Socialstyrelsen
Rehabilitering syftar till att bevara, stärka eller återfå funktioner och förmågor som man tidigare haft men förlorat, exempelvis till följd av en olycka, sjukdom eller åldrande. Habilitering handlar om stöd och träning för personer som fötts med eller tidigt i livet har fått en bestående funktionsnedsättning. Målet är att utveckla nya förmågor och kompensera för nedsatt funktion.
Rehabilitering och habilitering utgår alltid från patientens egna behov och kan utföras med stöd av av både fysioterapeut, arbetsterapeut, rehabassistent eller omsorgspersonal.
Rutiner:
Handbok för rehabilitering och habilitering inom kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för rehab – habstatus samt rehab- och habplan
Rutin för kontrakturprofylax (KP)
Strokeuppföljning i västra Östergötland
Handrehabilitering överenskommelse mellan Närsjukvården i Region Östergötland och länets kommuner
Stödmaterial:
Förslag Nationell strategi och handlingsplan för rehabilitering och habilitering – Socialstyrelsen
Rehabilitering i hemmet – Kunskapsguiden
Metodstöd – Guida och stödja målsättning vid rehabilitering i hemmet – Socialstyrelsen
Skyddsåtgärder kan användas för att skydda, ge trygghet och möjliggöra aktivitet/delaktighet för den enskilde, patienten måste alltid samtycka till att skyddsåtgärden används. Inom socialförvaltningen får inga tvångs-eller begränsningsåtgärder användas.
Rutiner:
Rutin för skyddsåtgärder inom kommunal vård och omsorg
Stödmaterial:
För en god och säker vård för patienter inom socialförvaltningen så krävs god samverkan internt och externt. Internt utgår mycket av samverkan från det dagliga arbetet och teamträffar medan samverkan med regionen finns reglerad i olika avtal.
Teamträffar Rutin för teamträffar inom vård och omsorg
SVOP Samordnad vård- och omsorgsplanering (SVOP) | Vårdgivare Östergötland
Avtal Avtal och överenskommelser för kommunsamverkan | Vårdgivare Östergötland
Stödmaterial:
Uppdragsbeskrivning – Demenssjuksköterska med övergripande ansvar (socialförvaltningen)
Uppdragsbeskrivning – Arbetsterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård (socialförvaltningen)
Uppdragsbeskrivning – Sjukgymnast/fysioterapeut i kommunal hälso- och sjukvård (socialförvaltningen)
Uppdragsbeskrivning – Sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård (socialförvaltningen)
Uppdragsbeskrivning läkemedelsansvarig sjuksköterska (socialförvaltningen)
Uppdragsbeskrivning narkotikaansvarig sjuksköterska (socialförvaltningen)
Längst bak i denna rutin finns rollbeskrivning för Ombudsroll för hjälpmedel och säkra personförflyttningar: Rutin för säkra personförflyttningar inom vård och omsorg
När en patients mående förändras eller försämras så är det oftast omsorgspersonal eller anhöriga som uppmärksammar detta först. Nedan beskrivs hur och när detta ska rapporteras till KHSV eller annan vårdgivare. Samt hur och när HLR ska användas.
Rutiner:
Rutin för kontakt med läkare och annan legitimerad personal när en patients tillstånd förändras
Rutin för hjärt- och lungräddning
ULS Kontaktvägar till Kommunal hälso- och sjukvård
ÄO Kontaktvägar till Kommunal hälso- och sjukvård
Stödmaterial: