Sjukdom
Gör din sjukanmälan i Självservice första dagen som du är sjuk. Glöm inte att friskanmäla dig när du är tillbaka på arbetet.
Om du blir sjuk är det viktigt att du sjukanmäler dig den första sjukdagen. För att du ska få ut din sjuklön måste du registrera din frånvaro i Självservice, antingen på datorn eller i P Mobile första sjukdagen. Det är du som medarbetare som ansvarar för att det registreras i Självservice.
Du är skyldig att göra sjuk- och friskanmälan till arbetsgivaren. Arbetsgivaren i detta fall är din chef eller en administratör på din arbetsplats. Bara i undantagsfall kan en retroaktiv sjukanmälan göras och godkännas av din chef. Frånvaro utan anmälan betraktas som olovlig frånvaro.
Om du av någon anledning inte kan sjukanmäla dig själv via P Mobile behöver du meddela detta till din arbetsplats eller till Löneenheten genom att mejla lon@motala.se så att vi kan hjälpa dig med detta. Du ansvarar för att få hjälp med registrering om du inte kan registrera det själv. Kontrollera att registrering är gjord så snart du kan. Du kan se det i Självservice och på din lönespecifikation.
Följ instruktionen nedan för att registrera i P Mobile, som fungerar på mobilen även om du inte är ansluten till kommunens nätverk.
- Välj knappen ”Kalender”.
- Välj dag/datum i kalendern genom att klicka på rätt startdatum för frånvaron.
- Tryck på knappen ”Frånvaro” och fyll i uppgifterna i rutan som kommer upp.
- Orsak: Den orsak frånvaron avser. Välj från listan.
- Sjukdom ska alltid registreras första dagen och ”Tills vidare”.
- Start: Datum och tid som frånvaron startade. Klockslag får bara fyllas i vid frånvaro del av dag.
- Slut: Datum för sista frånvarodagen anmäls när du är tillbaka på arbetet. Klockslag får bara fyllas i vid frånvaro del av dag.
- Meddelande: Du kan lämna ett meddelande till exempel vad frånvaron avser.
- Tryck på ”Spara”.
Registrera i Självservice på datorn
Du kan också registrera i Självservice på datorn om du är ansluten till kommunens nätverk. Logga in och klicka på ”Rapportera”. Välj datum i kalendern genom att klicka på rätt startdatum för frånvaron. Följ sedan instruktionen ovan.
När du sedan är frisk behöver du logga in i Självservice på datorn för att avsluta sjukfrånvaron. Detta kan du inte göra i P Mobile.
- Gå in kalendern och klicka på frånvaron som ligger på första frånvarodagen.
- Bocka ur ”Tills vidare”.
- Ange det sista datumet i sjukfrånvaron.
- Tryck på ”Spara”.
Om det har varit lönebryt eller om din chef har hunnit attestera din sjukfrånvaro behöver du mejla lon@motala.se för att få hjälp med din friskanmälan.
Vid flex
Om du har flex i din anställning blir du i regel friskanmäld när du stämplar in igen. Kontrollera så att sjukfrånvaron avslutas i Självservice. Det kan ha varit lönebryt och då fungerar inte stämpling som friskanmälan.
En sjuklöneperiod inleds den dag då du har nedsatt arbetsförmåga. Den första sjuklönedagen är karensdag och då får du ingen sjuklön. Du får istället ett karensavdrag från din månadslön som motsvarar 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.
Här kan du se en film om hur karensavdraget fungerar på Youtube.
Karensavdraget görs så att avdraget blir lika stort oavsett vilken dag medarbetaren är sjuk, till exempel vid oregelbunden arbetstid, och är 20 procent av sjuklönen per vecka. Det spelar inte någon roll om medarbetaren går hem 2 timmar innan arbetspassets slut och är fortsatt sjukfrånvarande dagen därpå, karensavdraget kommer alltid bli detsamma.
Sjuklönen är 80 procent av den lön som du går miste om på grund av sjukdom. Arbetsgivaren betalar sjuklön för de första 14 dagarna, därefter tar Försäkringskassan över.
Dag 15-90 betalar arbetsgivaren 10 procent i sjuklön.
Dag 91 du kan ha rätt till 10 procent sjuklön från Afa försäkring Läs mer på Afa Försäkrings webbsida om i avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL).
Rätt till sjuklön beror på arbetsförmåga
Sjukdom medför inte alltid rätt till sjuklön. Det kan finnas en arbetsförmåga som innebär att du som medarbetare helt eller delvis klarar att arbeta. För rätt till sjuklön måste det finnas en arbetsoförmåga som innebär att du helt eller delvis inte klarar ditt arbete på grund av sjukdom eller skada.
Det är din chef som gör en bedömning av rätten till sjuklön. Din chef (eller motsvarande) tar ställning till om det finns anpassade eller andra arbetsuppgifter som du kan göra tillfälligt. Du är i så fall är skyldig att utföra detta arbete och har då inte har rätt till sjuklön.
Det är inte tillåtet att byta ut sjukdag/karensdag mot annan ledighet.
Om du blir sjuk snart igen
Lagen innehåller en särskild regel om återinsjuknande. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats, kan den nya sjukperioden räknas som en fortsättning på den förra sjukperioden.
Karensavdraget görs med ett schablonavdrag för max åtta timmar, om arbetspasset har mindre antal timmar görs avdraget för aktuellt antal timmar. Sjuklönen är 80 procent av den lön som du går miste om på grund av sjukdom.
Arbetsgivaren betalar sjuklön för de första 14 dagarna, därefter tar Försäkringskassan över, läs mer nedan under Sjukpenning.
Dag 15-90 betalar arbetsgivaren 10 procent i sjuklön.
Tjänstgöringsvillkor
Timavlönad medarbetare kan ha rätt till sjuklön om följande villkor är uppfyllda:
- Medarbetaren ska ha en anställning som sträcker sig minst en månad.
- Medarbetare ska ha tjänstgjort 14 arbetsdagar/arbetspass före sjuktillfället. Viss frånvaro som sjukdom, föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning (VAB) får tillgodoräknas som tjänstgöring.
- Uppehåll i tjänstgöringen/arbetspassen som är längre än 14 kalenderdagar (mellan två arbetspass) gör att man förlorar rätt till sjuklön. Rätten till sjuklön återfås när medarbetaren återigen tjänstgjort 14 arbetsdagar/arbetspass inom en månad.
Vid sjukanmälan sker kontroll för att se om medarbetaren uppfyllt villkoren för sjuklön enligt ovan.
Rätt till sjuklön beror på arbetsförmåga
Sjukdom medför inte alltid rätt till sjuklön. Det kan finnas en arbetsförmåga som innebär att du som medarbetare helt eller delvis klarar att arbeta. För rätt till sjuklön måste det finnas en arbetsoförmåga som innebär att du helt eller delvis inte klarar ditt arbete på grund av sjukdom eller skada.
Det är din chef som gör en bedömning av rätten till sjuklön. Din chef (eller motsvarande) tar ställning till om det finns anpassade eller andra arbetsuppgifter som du kan göra tillfälligt. Du är i så fall är skyldig att utföra detta arbete och har då inte har rätt till sjuklön.
Det är inte tillåtet att byta ut sjukdag/karensdag mot annan ledighet.
Din chef ska kontakta dig som medarbetare inom tre dagar och sedan hålla en regelbunden kontakt under sjukskrivningsperioden. Om det finns särskilda skäl som talar emot detta utses en annan chef eller motsvarande att ha kontakt med dig.
Om du som medarbetare vill kan du be att få ett hälsosamtal med din chef.
Från och med dag 15 bedömer Försäkringskassan rätten till sjukpenning (som beviljas och utbetalas av Försäkringskassan).
I det fall Försäkringskassan inte beviljar sjukpenning från och med dag 15, ska sjuklön inte betalas av arbetsgivaren. Närmaste chef ska begära att få ta del av Försäkringskassans beslut.
Under pågående sjukskrivning med sjukpenning, kan Försäkringskassan göra bedömningen att du som medarbetare inte längre har rätt till sjukpenning. Sjuklön betalas inte av arbetsgivaren vid dessa fall. Närmaste chef ska begära att få ta del av Försäkringskassans beslut.
Om du är sjuk mer än sju dagar är du skyldig att uppvisa ett sjukintyg från läkare. Sjukintyget gäller alltså från den åttonde dagen och ska lämnas till din chef. Om du som medarbetare inte kan visa upp ett läkarintyg att du inte kan arbeta har du inte rätt till sjuklön. Om läkarintyg saknas betraktas frånvaron som olovlig. Läkarintyg ska omgående, utan dröjsmål lämnas in till arbetsgivaren (till din chef). Det gäller även vid förlängning av redan påbörjad sjukskrivning.
Vid sjukskrivning över 90 dagar kan du ha rätt till ersättning från kollektivavtalsförsäkringen (Afa): Läs mer på Afa Försäkrings webbsida om i avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL).
Läkarintyg från och med dag 1
Enligt AB (Allmänna Bestämmelser) har arbetsgivaren möjlighet att begära läkarintyg vid kortare sjukdomstid än åtta dagar, så kallat förstadagsintyg.
Du har inte rätt att besöka vården på arbetstid eller med betald ledighet. Om du har ett inplanerat besök hos läkare, tandläkare, sjuksköterska eller annan vårdkontakt kan du antingen ta ut någon form av ledighet eller rådgöra med din chef om du kan justera ditt schema för dagen. Du kan inte sjukskriva dig för ett läkarbesök.
Akut sjukdom
Om du blir akut sjuk eller råkar ut för en olycka på jobbet och behöver komma till läkare eller tandläkare direkt kan du ha rätt till ledighet med bibehållen lön enligt AB 2 28 mom. 10.
Du rapporterar akut läkar- eller tandläkarbesök i efterhand via Självservice. Läs mer:
Vårdbesök med barn
Om du ska besöka vården med ditt barn kan du ta ut tillfällig föräldrapenning (vab).
Den överenskommelse som finns mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga organisationerna innebär ingen rättighet att vara hemma med lön under två dagar efter tillfrisknande från vinterkräksjuka.
Fortfarande gäller att arbetsgivaren ensidigt bestämmer om du som arbetstagare ska vara avstängd efter tillfrisknandet eller ej.
Arbetsgivaren ska ta hänsyn till eventuell smittspridning och därför inte tillåta en medarbetare att återkomma till arbetsplatsen under de påföljande 24-48 timmarna. Skulle arbetsgivaren komma fram till att du som medarbetare som efter sjukledighet på grund av vinterkräksjuka inte ska arbeta upptill 48 timmar efter tillfrisknandet kan du stängas av.
Enligt AB § 10 mom. 7 krävs det att arbetsgivaren genomför en överläggning med berörd arbetstagarorganisation innan ett beslut om avstängning fattas.
De nya reglerna innebär att SKL har kommit överens med arbetstagarorganisationerna om att överläggning inte behöver ske i samband med avstängning på grund av vinterkräksjukan, om avstängningen inte överstiger 48 timmar.
Medarbetare som beviljats sjukersättning (partiell alternativt hel) av Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) ska snarast lämna kopia av beslutet till sin chef. Chefen ska alltid ankomststämpla den inkomna handlingen och sända det vidare till HR-partner för fortsatt handläggning.
Vid hel sjukersättning kommer anställningen att avslutas. Avslutet sker i regel månaden efter att beslutet inkommit.
Vid partiell sjukersättning omregleras anställningen till en tjänst med lägre sysselsättningsgrad enligt fastställd formel i kollektivavtalet AB.
Du kan ha rätt till ersättning från Afa försäkring vid sjukersättning Läs mer på Afa Försäkrings webbsida om i avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL).