Överklagande och verkställighet
När ett politiskt beslut har fattats kan det i vissa fall överklagas. Överklagan måste ske inom en viss tid och prövas av rätt instans. Om beslutet inte överklagas, eller när det har vunnit laga kraft, kan det börja verkställas. Verkställighet innebär att beslutet genomförs i praktiken.
När ett protokoll från nämnd, kommunstyrelse eller kommunfullmäktige har justerats ska det anslås på kommunens officiella anslagstavla och/eller webbplats. Detta sker senast 2 dagar efter att protokollet har justerats.
I anslaget anges:
- Var protokollet finns tillgängligt
- Från och med vilket datum det kan överklagas
- Vilka paragrafer som omfattas
Överklagandetiden börjar löpa från att protokollet anslagits om inte annat regleras i lag. Vanligtvis är överklagandetiden tre veckor från det datum protokollet anslagits på kommunens anslagstavla. Det gäller även delegationsbeslut. Beslut som fattats av tjänsteperson på delegation ska anmälas och redovisas till nämnden. Om delegationsbeslutet inte redovisas för nämnden/styrelsen och anslås tillsammans med protokollet vinner det inte laga kraft.
När ett beslut vunnit laga kraft ska det verkställas.
Expediering är då beslut har fattats och skickats iväg antingen för kännedom eller för verkställande. Om beslutet går att överklaga med förvaltningsrättsligt eller specialrättsligt överklagande så ska man skicka med en vägledning till hur man överklagar, en sådan kallas för en besvärshänvisning. Är man osäker på om man ska skicka med en besvärshänvisning så är det bättre att man gör det.
Verkställande av beslut är då tjänstepersoner genomför det som har bestämts av de som har rätt att besluta om saker. Det kan vara på förvaltningsnivå (förvaltningarnas ledningsgrupper, kommunens ledningsgrupp) men även politisk nivå (nämnder, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige). Det är den tjänsteperson som varit knuten till ärendet som ser till att det verkställs. Det är viktigt att eventuell dokumentation läggs i samma ärende i Ciceron så att det är lätt att följa hur arbetsgången har sett ut.
Alla beslut har ingen tydlig verkställighet även om besluten börjar gälla t.ex. en ny riktlinje. Det är viktigt att sådana beslut expedieras till de som berörs av beslutet. Nya styrdokument ska alltid uppdateras efter beslut och skickas till kommunikation för publicering på intranätet. Det viktiga när det uppkommer nya typer av handlingar är att dessa förs in i informationshanteringsplanen.
När börjar ett beslut att gälla och när är det lämpligt att verkställa ett beslut?
När överklagandetiden har gått ut så brukar man säga att beslutet vunnit ”laga kraft”. Det innebär att det kan vara bra att vänta med att verkställa beslut eller börja tillämpa riktlinjer innan dessa har vunnit laga kraft. Detta utifrån att besluten inte är helt fastställda. Gäller det t.ex. rivningen av en byggnad så kan kommunen bli ålagd att återställa byggnaden om ett eventuellt överklagande skulle gå igenom. Det kan även ställa till det när det gäller avtal/köp.
Det finns tre olika typer av överklaganden:
- Förvaltningsrättsligt överklagande
- Laglighetsprövning
- Specialrättsligt överklagande
Förvaltningsrättsligt överklagande
I förvaltningslagen finns bestämmelser kring hur ett överklagande ska gå till. Överklagandetiden löper från det att personen tagit del av beslutet så har den tre veckor. De beslut som får överklagas är om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Beslutet får överklagas av den som beslutet angår OM beslutet har gått personen emot.
Laglighetsprövning
Laglighetsprövning regleras i kommunallagens 13:e kapitel. Det innebär att man kan överklaga och få lagligheten i ett beslut provat. Detta är beslut som är fattade enligt kommunallagen, delegation och politiska beslut. Överklagandetiden börjar löpa från dess att beslutet anslagits på den kommunala anslagstavlan, om beslut inte anslås(delegationsbeslut) så gäller inte bortre frist för överklagande. Det som prövas är om beslutet har fattats på laglig grund eller ej och inget annat.
Specialrättsligt överklagande (Skollag, SoL, m.m.)
Förvaltningslagen är en lag som underställs andra lagar om det finns bestämmelser som går emot bestämmelserna i förvaltningslagen (förvaltningslagen är subsidiär). Det innebär att om det inte finns några bestämmelser om överklagande så ska reglerna i förvaltningslagen tillämpas, i flertalet lagar finns bestämmelser om hur överklagande ska gå till, vilken instans som är rätt instans (länsstyrelsen, förvaltningsrätten, skolväsendets överklagandenämnd m.fl.). Kolla alltid i den specifika lagstiftning som tillämpas om det finns några specifika regler för överklagande där, dessa gäller i så fall framför bestämmelserna i förvaltningslagen.
Vad kan överklagas?
Om ett beslut inte ska gå att överklaga så ska det antingen röra sig om verkställighet eller att det står i författning att beslutet inte går att överklaga. I övrigt har man rätt att överklaga alla beslut som rör myndighetsutövning. Myndighetsutövning definieras på detta vis:
”Utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande.”
Man kan även överklaga alla beslut som är fattade enligt bestämmelserna i kommunallagen genom laglighetsprövning om besluten inte är av rent förberedande eller rent verkställande. Det innebär att alla beslut som är fattade politiskt eller på delegation (i enlighet med kommunallagen) kan överklagas via laglighetsprövning.
Laglighetsprövning
Personen som överklagar lämnar in sin överklagan direkt till förvaltningsrätten som därefter hör av sig till kommunen och begär att få ta del av underlag till beslut samt anslagsbevis för beslutet för att pröva om överklagan har inkommit i rätt tid.
Enligt förvaltningslagen § 25 så ska de som är parter underrättas och ges möjlighet att yttra sig över material i en prövning, detta kallas kommunicering. Ibland skickas det in flera yttranden men om man som kommun känner att man inte har mer att anföra så behöver man inte alltid yttra sig.
Förvaltningsrättsligt överklagande
När det gäller laglighetsprövning så gör förvaltningsrätten rättstidsprövningen och önskar därför att få in anslagsbevis.
När det gäller förvaltningsrättsligt/specialrättsligt överklagande så den prövande myndigheten (om inte annat står i speciallagstiftning) göra prövningen om överklagandet inkommit i rätt tid. Tiden som anges i förvaltningslagen är 3 veckor från dess att personen tagit del av beslutet. Kommunen kan då behöva visa att personen har tagit del av beslutet. Det kan då vara bra att använda sig av delgivning. För mer information läs delen om delgivning.
Om kommunen avvisar överklagan på grund av att den inkommit försent så har den som önskar överklaga rätt till ett överklagbart beslut av rättstidsprövningen.
Ändring av beslut och överlämnande av överklagan
Personen som överklagar lämnar in sin överklagan till myndigheten som fattat beslutet. Myndigheten kan då välja att ändra beslutet. Oavsett om beslutet ändras eller inte ska överklagan tillsammans med originalbeslut, eventuellt ändrat beslut samt de handlingar som legat till grund för beslutet lämnas in till den prövande instansen (förvaltningsrätten, länsstyrelsen). Det är bra om man även gör en skrivelse där man kort sammanfattar kommunens handläggning och vilka handlingar man lämnar in till rätten. När handlingarna och överklagandet har lämnats vidare till prövande instans så får man enligt förvaltningslagen inte ändra beslutet.