Fysisk arbetsmiljö

Många tillbringar den största delen av sin arbetstid inomhus. Det är viktigt att inomhusmiljön inte leder till olycksfall eller arbetssjukdomar. För att skapa en bra arbetsmiljö inomhus finns regler om ljud, ljus, luft, temperatur och lokalers utformning.

Ljus och belysning

Ljuset påverkar hur vi uppfattar och förstår vår omgivning. I en bra ljusmiljö känner vi oss trygga och kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och säkert sätt. Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att man uppfattar rummet korrekt och ser bra samt får en god dygnsrytm.  Belysningen ska vara anpassad efter det arbete som ska utföras och den ska gå att anpassa efter varje individs behov. Ibland arbetar man sittande, ibland stående, ibland ensam, ibland i grupp. Det ställer krav på en genomtänkt belysning.

Felaktig utformad belysning bidrar till att du blir trött i ögonen och att du kan få huvudvärk och spänningar i nacken, skuldrorna och ryggen, risken för olycksfall kan också öka och för lite dagsljus kan orsaka trötthet.

Belysningen på kontor ska göra det lätt att se och utföra arbetsuppgifterna och bidra till en behaglig miljö som är stimulerande för arbetet.

Några av de grundläggande kraven på en bra kontorsbelysning är:

• tillräckligt ljus på rätt ställe
• så lite bländande ljus som möjligt
• ett jämnt ljus på arbetsytan
• inte för stora kontraster mellan arbetsyta och omgivning

Tips: Med Arbetsmiljöverkets kostnadsfria ljusapp för iPhone kan du bedöma ljuset på olika arbetsplatser.

Luft och ventilation

Vi påverkas alla av den luft vi andas. En bra ventilation behövs för att föra bort luftföroreningar som farliga ämnen, fukt och dålig lukt. Ventilation betyder luftväxling, det vill säga att förorenad luft byts mot frisk uteluft. En bra ventilation minskar halten av föroreningar i luften, med den kan inte ta bort allt. I vanlig inomhusluft kan det finnas många olika föroreningar. Luftföroreningarna påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. I lokaler där det framförallt är människorna själva, byggnadsmaterial och inredning som avger föroreningar behöver hela lokalen ventileras.

För att uppnå en bra allmänventilation behövs en viss storlek på luftflödet, alltså den mängd uteluft som tillförs lokalen. Det är också viktigt att den luft som tillförs i ett rum, den så kallade tilluften, är ren. Tilluften ska tillföras de delar av lokalerna där personer vistas, utan att besvärande drag uppstår. Det är vanligt att behovet av att föra bort dålig lukt styr hur mycket ventilation som behövs. På kontor är det ofta också för varmt. Höga temperaturer medför att luften inte känns fräsch, och värmen kan göra att du blir trött och arbetar sämre. Bra ventilation kan bidra till att sänka temperaturen.

Halten av luftföroreningar kan minskas på olika sätt. I alla typer av lokaler har städningen stor betydelse för att minska halten av föroreningar i luften. Damm fungerar som en partikelreservoar ifrån vilken förorenande partiklar virvlar upp. Om man städar lokalerna väl får man därför en bättre luftkvalitet

Ljud och buller

Allt oönskat ljud kallas för buller och det finns på många arbetsplatser. Det kan vara ljud som ”bara” är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Starkt buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent och orsaka hörselnedsättning, tinnitus eller ljudöverkänslighet. Buller kan även vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmågan. Dessutom kan buller göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor på grund av att man inte hör viktiga ljud. Dålig akustik och onödiga ljud kan ge upphov till stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. Om du pratar mycket i ditt arbete och måste överrösta andra ljud kan du få problem med stämbanden.

Den största ljudkällan på kontor är andra människor. Hur högt de runtomkring talar har inte så stor betydelse. Det som stör koncentrationen är att du uppfattar det som sägs. Buller, och då speciellt störande tal från andra, framförs ofta som ett av de större problemen i öppna kontor. Man måste därför vara extra noggrann när man utformar denna typ av lokaler.

Även om det inte finns några gränsvärden för till exempel störande tal i öppna kontor finns det mycket man kan göra för att förbättra ljudmiljön. De allmänna råden till föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), tar upp flera exempel på sådant som arbetsgivaren behöver ta hänsyn till när det gäller ljudmiljön i öppna kontorslösningar:

• typen av verksamhet och vilka arbetsuppgifter som ska utföras
• akustiken i rummet och hur ljudet sprids i rummet
• de enskilda arbetstagarnas förutsättningar och behov av kommunikation eller avskildhet
• hur störande ljudkällor placeras och hur de avskärmas, till exempel skrivare och ventilation
• behovet av tysta rum för samtal och arbetsuppgifter som kräver koncentration
• möjligheten att begränsa uppkomsten av störande ljud genom att göra rätt val av till exempel golvbeläggning, inredning och möbler.

Med Arbetsmiljöverkets bullerapp kan du mäta bullret på din arbetsplats. Den är kostnadsfri och finns till både iPhone och Android.

Ergonomi innebär att anpassa arbetet till människan för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Det handlar i hög grad om hur man planerar och organiserar arbetet – det krävs att man ser helheten.  Ergonomi omfattar fysiska, organisatoriska och mentala aspekter på arbetsmiljön. När man gör ergonomiska förbättringar i verksamheten ska de beröra såväl medarbetarnas förutsättningar som tekniska och organisatoriska förutsättningar. Redan när en verksamhet planeras bör god ergonomi genomsyra utformningen och inredningen av lokalerna och arbetsplatserna. För att må bra och kunna prestera bra kvalitet i arbetet måste det finnas tillräcklig variation i rörelse och belastning och möjlighet till återhämtning.

Belastningsbesvär uppkommer ofta i samband med tunga lyft, repetitivt arbete, obekväma, ansträngande och påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser. Högt arbetstempo och stress kan bidra starkt till utvecklingen av belastningsbesvär. Även dåliga syn­förhållanden kan bidra till påfrestande arbetsställningar. Organisatoriska förhållanden, till exempel tidspress, starkt styrt arbete och otillräcklig tid för återhämtning, kan bidra till belastnings­besvär. Vid hög mental belastning, när mycket information ska bearbetas och det behövs snabba beslut, ökar muskelspänningen och påverkar risken för besvär.

Arbetshöjd och arbetsyta

Arbetsplatsen ska vara utformad så att man kan arbeta i upprätt ställning med sänkta axlar och överarmarna nära kroppen. Lämplig arbetshöjd för de flesta arbeten är i armbågshöjd, eller något lägre, oavsett om man arbetar sittande eller stående. Andra typer av arbete kan kräva annan arbetshöjd, till exempel om arbetet kräver att man ska kunna se bra. Med enkelt reglerbara arbetsbord och arbetsstolar kan arbetshöjden ställas in i förhållande till kroppsstorlek och arbetsuppgift.Undvik arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd som sker ofta eller under lång tid. Arbetsuppgifter som utförs större delen av dagen ska ske i det inre arbetsområdet, det vill säga inom underarmsavstånd.

Sittande, stående och gående arbete

Som arbetsgivare ska vi se till att medarbetarna har möjlighet att påverka det egna arbetet för tillräcklig rörelsevariation och återhämtning. Det innebär till exempel att kunna växla mellan att sitta och stå om det är möjligt. En bra belastning karaktäriseras av återkommande variation i belastningen och balans mellan aktivitet och återhämtning.

Idag vet vi att långvarigt stillasittande inte är bra för hälsan. Att sitta stilla en stor del av arbetsdagen utan variation genom att stå och gå, har visat sig ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom människan mår bra av rörelse påverkar stillasittande vårt välbefinnande. Många arbetsuppgifter utförs idag framför en bildskärm och det kan leda till att arbetet är mer bundet. Perioderna av stillasittande kan bli långa. Arbetet bör organiseras så att det finns uppgifter som bryter stillasittande eller att man växlar mellan att sitta och stå flera gånger om dagen.

Ett arbete där du står och går mycket kan leda till svullna och trötta ben samt ryggbesvär.  Möjlighet till variation behövs genom att kunna sitta och vila benen någon gång under arbetspasset. Kroppen mår bra av rörelse, därför kan det bli tröttande för ben och ländrygg att stå under lång tid. Om inte musklerna arbetar dynamiskt fungerar cirkulationen sämre.

Om din fysiska aktivitet ökar eller minskar, anpassar sig din kropp därefter. Det innebär att en viss belastning kan vara mycket krävande för en person som vant sig vid inaktivitet. Därför bör vi se till att kroppen har tillräcklig kapacitet, som klarar den dagliga tillvarons olika krav utan att bli överansträngd. Det kan man få genom fysisk aktivitet, det vill säga genom att använda kroppen regelbundet.

Manuell hantering

Med manuell hantering menas att lyfta, bära, skjuta eller dra någonting. Det krävs kraft för att utföra arbetet och om kraften som krävs blir för stor för någon av kroppens delar som muskler, senor eller leder kan det uppstå skador. Ländryggsbesvär är vanliga men även besvär i skuldror och axlar kan uppstå vid manuell hantering.

Utgångspunkten är att försöka undvika tung manuell hantering så långt det går. Olika slag av arbetsutrustning är ett alternativ för att minska den manuella hanteringen. Men det går också att göra organisatoriska förändringar som kan minska risken för besvär. För att bedöma risker vid manuell hantering finns broschyrerna Bedöm risker vid manuell hantering – lyfta/bära och Bedöm risker vid manuell hantering – skjuta/dra.

Tidspress i samband med manuell hantering ökar risken för skador då stress dels ökar spänningen i kroppen, dels ökar risken för slarv. Men det finns även andra faktorer som har betydelse för att bedöma risken och förebygga skador. Arbetstagaren bör veta ungefär hur mycket bördan väger för att kunna anpassa kraften och bördan ska kunna greppas med stadiga och bra grepp så att den inte glider ur händerna. Om en börda ska förflyttas ska underlaget vara jämt och halkfritt. Arbetstagaren måste kunna se var han eller hon sätter ner fötterna, det vill säga bördan får inte vara så skrymmande att sikten skyms. Också klimatet påverkar belastningen på kroppen.

Vid all manuell hantering är det viktigt att ta hänsyn till: 

• tidspress
• greppbarhet
• arbetsutrymme
• arbetstagarens förutsättningar
• underlagets beskaffenhet
• vikt och stabilitet på bördan
• synförhållanden
• arbetsställningar och arbetsrörelser
• hur ofta och hur länge arbetet ska utföras
• klimatförhållanden

Vare sig arbetet innebär att lyfta, bära, skjuta eller dra ska underlaget så långt det är möjligt vara stabilt, jämnt och utan trösklar eller besvärande lutning.

Repetitivt och handintensivt arbete

Repetitivt arbete innebär att man upprepar liknande arbetsrörelser om och om igen. Tiden för varje arbetsmoment är kort och rörelserna sker i sådan omfattning att arbetstagaren kan drabbas av belastningsbesvär. Ofta har man ett högt tempo. Sådant arbete kan orsaka skador i muskler, senor och vävnad. Händer, armar och skuldror är kroppsdelar som lätt kan skadas vid repetitivt arbete.

Man kan minska risken för skador genom att begränsa den typen av manuellt arbete. Förändringar måste man ofta göra inom flera områden och det kan gälla både tekniska och organisatoriska åtgärder.

Exempel på organisatoriska åtgärder kan vara:

• en paus för att skapa återhämtning
• variation för att skapa en förändring av belastning över tid
• arbetsväxling, till exempel att byta mellan olika arbetsuppgifter med liknande innehåll
• arbetsutvidgning, det vill säga att ha flera olika typer av arbetsuppgifter

Starkt styrt och bundet arbete

Vid starkt styrt arbete har man små eller inga möjligheter att påverka arbetstakten, arbetsordningen, inflödet av arbetsuppgifter, arbetets utförande, tider för pauser, återhämtning och när arbetet ska vara klart.  Bundet arbete betyder att det är svårt att lämna sin arbetsplats ens för korta stunder.

Att växla mellan olika arbetsuppgifter och kunna anpassa arbetstempot efter egna förutsättningar spelar en viktig roll för om besvär uppkommer och hur de upplevs. Medarbetarna bör ha handlingsutrymme att variera belastning, arbetstakt och arbetsrörelser över tid så att både hjärnan och kroppen har en möjlighet att återhämta sig. Går det inte att variera det befintliga arbetet får man försöka bygga in både fysisk aktivitet och avspänning under arbetsdagen. Vi behöver både vila tankarna och variera rörelserna för att minska tröttheten och behålla koncentrationen. Det är också viktigt att kunna påverka valet av utrustning och arbetsmetoder.

Läs mer

• Belastningsergonomi, Arbetsmiljöverket
• Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10, 6 kap Belastningsergonomi)

Kemiska ämnen kan påverka hälsan negativt. Om och hur de kan skada beror på deras egenskaper och hur stor exponeringen är. För att veta hur du ska skydda dig måste du veta var kemiska riskkällor finns.

Vad är en kemisk riskkälla?

En kemisk riskkälla är något som kan skada människors hälsa på grund av sitt innehåll av kemiska ämnen. Den kemiska riskkällan kan finnas på olika sätt:

• Farliga kemiska produkter
• Avgaser, damm och heta vätskor
• Kosmetiska produkter och läkemedel
• Material kan innehålla farliga ämnen

Kemiska riskkällor kan ge skador på flera sätt. Skador kan visa sig efter lång tid eller uppstå av en enda kontakt eller på grund av kontakt med kemikalien upprepade gånger.

Undersöka och riskbedöma

Som arbetsgivare ska du undersöka och göra en riskbedömning av din verksamhet, för att kunna vidta rätt åtgärder. Vilka olycksrisker det finns och vilken exponering arbetstagare utsätts för beror på den kemiska riskkällans egenskaper och hur den hanteras.

Börja med en översiktlig bedömning av verksamheten. Bestäm sedan hur du kan dela in den i delar, som kan bedömas var för sig. Gör följande steg:

1. Skriv ner vilka kemiska riskkällor som finns och ta reda på hur farliga de är. Ta reda på vilka regler som gäller.
2. Identifiera farliga situationer.
3. Bestäm vilka åtgärder som behövs.

Arbetsmiljörisker dokumenteras i Arbetsmiljöplan i Hypergene, så också kemiska risker i arbetsmiljön. När det gäller specifikt kemikalier så följer vi i Motala kommun Gemensamma anvisningar för kemikaliehantering. Undersökning och riskbedömning av kemikalier görs i stödsystemet Chemgroup PRO. Det som ska göras avseende undersökning och riskbedömning i Chemgroup PRO är följande:

• Inventera årligen och uppdatera kemikalieförteckningen.
• Genomför riskbedömningen.
• Skapa skyddsbladet för varje produkt och placera på arbetsplatsen där produkten används.
• Uppdatera riskbedömningen och skyddsbladet då säkerhetsdatabladet uppdateras eller när stödsystemet signalerar om uppdatering.
• Arbeta systematiskt och byt ut farliga produkter.

Åtgärder

Undersökningen och riskbedömningen ligger till grund för vilka åtgärder som krävs. Både åtgärder för att utsättas för risker i ordinarie arbete och dels åtgärder för att minska riskerna vid oplanerade händelser och felgrepp.

Prioritera åtgärder i den här ordningen:

1. Välj helst kemiska ämnen, blandningar och material som ger så små risker som möjligt vid hanteringen.
2. Välj också arbetsmetoder och arbetsutrustning som minimerar riskerna.
3. Om det ändå finns risker, använd helst ett slutet system, fjärrmanövrering eller andra tekniska åtgärder så att arbetstagarna inte alls utsätts för riskerna.
4. Använd processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder som minskar risken.
5. När det inte går att ta bort risken ska du förlägga arbetet till en tid eller plats då andra inte utsätts.
6. Om du inte kan minska riskerna tillräckligt med steg 1–5, så ska arbetstagarna använda personlig skyddsutrustning.

Några åtgärder som är aktuella om kemiska riskkällor finns är:

• Informera medarbetarna – vid nyanställning, byte av arbetsuppgifter och när nya kemiska riskkällor börjar användas. Så att de känner till bl.a. märkningssymboler, särskilda arbetsmoment som innebär ökad risk, rutiner för kemikaliehantering, personlig skyddsutrustning, första hjälpen och brandsläckning.
• Ta fram en beredskapsplan för olyckor och nödsituationer.
• Se till att behållare och rörledningar är märkta.
• Förvara kemiska riskkällor rätt och säkert.
• Städa och hålla god ordning.
• Utrustning för att rädda liv och släcka bränder.
• Personlig skyddsutrustning kan behövas.
• Särskilda krav för vissa ämnen ex. lagstadgade medicinska kontroller och dokumentationskrav.

Dokumentation av kemiska risker i arbetsmiljön

Dokumentation är en viktig del. I Motala kommun har vi olika stödsystem för dokumentation.

Arbetsmiljöplan i Hypergene – här återfinns alla arbetsmiljörisker som förekommer på den aktuella enheten/organisationsgrenen. Även här görs den skriftliga riskbedömningen och dokumentation vilka åtgärder som ska vidtas samt när de ska följas upp. Undersökning och riskbedömning av kemikalier är det enda undantaget, där vi istället hänvisar till Chemgroup PRO.

Chemgroup PRO – här undersöks och riskbedöms alla kemikalier som återfinns och används i Motala kommun. I Gemensamma anvisningar för kemikaliehantering får du som chef som har kemikalier i din verksamhet en beskrivning om vad du förväntas göra.

Adato – ibland krävs dokumentation kring enskild individ. Om arbete med CMR- ämnen (Cancerogena, Mutagena, Reproduktionsstörande) utförs, ska exponeringen dokumenteras i prehabvyn i Adato. (Under Guider finns Kemiska arbetsmiljörisker). Om någon medarbetare omfattas av lagstadgade medicinska kontroller så ska även krav på kontroll dokumenteras i prehabvyn i Adato (Under Guider finns Intyg).

OBS! Om risken bedöms som allvarlig så tänk på att det alltid ska finnas skriftliga instruktioner tillgängliga för dem som handhar kemikalien i detta fall.

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön – Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön – Arbetsmiljöverket