Övertid, jour, beredskap och obekväm arbetstid

Ersättning för arbete på obekväm arbetstid, så kallad OB-ersättning, gäller bara dig som arbetar enligt fastställt schema förlagt till vardagar och söndagar och helgdagar. Om du arbetar övertid på obekväm arbetstid utgår även OB-ersättning. Du behöver aldrig rapportera eller registrera OB-ersättning, systemet räknar automatiskt ut det du har rätt till enligt gällande kollektivavtal.

Det finns olika ersättningsnivåer:

• OB kväll
• OB natt
• OB veckoslut
• OB veckoslut extra
• OB storhelg
• OB storhelg extra

Under rubriken nedan kan du se vilken typ av OB-ersättning som betalas ut vid storhelgerna.

Storlek på ersättningen

Ersättningen för obekväm arbetstid varierar mellan olika kollektivavtal. Du kan se vilken ersättning du fått på din lönespecifikation och läsa mer i det kollektivavtal som gäller för din anställning.

Här nedan följer en sammanställning över de ersättningsnivåer som utgår under årets storhelger. Dagar och klockslag som anges är mellan vilka tider som du får OB-ersättning under respektive storhelg.

Om du har arbetat utöver din ordinarie arbetstid kan du ha rätt till övertidsersättning.  Arbetstiden du gjort utöver ditt ordinarie schema måste vara beordrad i förväg för att du ska ersättning för övertid. Ersättningen utges enligt gällande kollektivavtal. Har du fått förskjuta din arbetstid med varsel samma dag behöver du först göra ett turbyte genom att följa rutinen för turbyte. När chefen beviljat turbytet kan du registrera din överskjutande tid som avvikande tjänstgöring.

Arbete två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid ersätts som enkel övertid och varje timme ersätts med en och en och en halv timmes kompensation, antingen i lön eller ledighet. Ytterligare övertid är kvalificerad övertid och varje timme ersätts med två timmars kompensation antingen i lön eller ledighet. Maxsaldot för komptid är 200 timmar per år och det regleras på lönen nästkommande månad om man överstiger gränsen. Det finns regler för hur mycket du får arbeta utöver ordinarie schema. Gränsen är högst 48 timmar för en fyraveckorsperiod, 50 timmar för en kalendermånad och 200 timmar per år.

All övertid ska rapporteras i självservice.

• Endast beordrad extratid ska rapporteras in.
• Använd alltid orsaken ”Extratid i pengar” alternativt ”Extratid i ledighet” för att få rätt övertidsersättning enligt kollektivavtalet
• Du ska alltid registrera den faktiska arbetstiden i minuter/timmar. Eventuell avrundning enligt kollektivavtal görs sedan automatiskt av systemet

Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

Jour

Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om jourtid. Med jourtid menas tid när du som arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att kunna arbeta om det behövs. Enligt lagen får jourtiden vara högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.

Beredskap

Vid beredskap står du till arbetsgivarens förfogande på annan plats än arbetsstället, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

I Allmänna bestämmelser § 6, mom 1 regleras åtagandet att arbeta med beredskap om verksamheten kräver det. Det kan också finnas lokala avtal för beredskap.

Ersättning under beredskap utges enligt gällande kollektivavtal.

Dygnsvila

Beredskap kan förläggas under medarbetarens dygnsvila. Om beredskapen bryts och medarbetaren går i aktivt arbete ska kompenserande vila utges om avbrottet innebär att medarbetaren inte fått en sammanhängande dygnsvila om minst 11 timmar. Det är tiden för det faktiska avbrottet som ska kompenseras.

Om medarbetaren inte har fått minst 11 timmar sammanhängande ledighet under dygnet behöver det kompenseras enligt AB § 13 mom. 8. Det ska finnas ett fastställt dygnsbryt utifrån vad som passar verksamheten bäst.

Undantag kan ske vid en oförutsedd händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse, påverka eller planera för.

Kompenserande vila för aktivt arbete som bryter dygnsvilan ska förläggas så snart som möjligt, dock senast inom 14 kalenderdagar. Vid beredskap flera dygn i sträck ska eventuell kompenserande vila för aktivt arbete förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut. Alla avbrott (aktivt arbete) under beredskapen läggs samman och kompenseras sammanhängande med nästkommande dygnsvila.

Det är den faktiska tiden som ersätts när det gäller kompenserande vila.

Medarbetare som vid oförutsedd händelse har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila. Det innebär att efterföljande dygnsvila efter en oförutsedd händelse, ska bestå av 11 timmar plus det antal timmar avvikelsen bestod av. Om den efterföljande dygnsvilan redan är så lång att den också omfattar kompensationen för den underskridande dygnsvilan så behöver ingen ytterligare vila förläggas. När det av objektiva skäl inte är möjligt att den kompenserande vilan sker efterföljande dygnsvila kan den ges sammanhängande i samband med dygnsvila inom 14 kalenderdagar.

Veckovila

Beredskap kan inte förläggas under medarbetarens veckovila. I arbetstidslagen (ATL) regleras att arbetsgivaren ska förlägga minst 36 timmar sammanhängande veckovila för medarbetare vid något tillfälle under en sjudagarsperiod.

I de fall, när medarbetaren har beredskap över ett veckoslut som normalt utgör tid för veckovila, kan veckovila behöva förläggas i anslutning till nästkommande veckovila. Det kan medföra att en veckodag till exempel en fredag behöver användas för att veckovila med 36 timmar ska kunna förläggas till rätt 7 dagarsperiod.