Introduktion till språk i förskolan

Språkutvecklingen och den kommunikativa förmågan grundläggs redan vid födseln och fortsätter att utvecklas genom hela livet. Först i stycket då den kommit bort från texten.

Språkets betydelse lyfts fram i styrdokument, litteratur och forskning. I läroplanen för förskolan, Lpfö18, beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling som nära sammanlänkade processer. Språket har en grundläggande betydelse för den vidare läs-, och skrivutvecklingen. Genom språket tillägnar sig individer kunskaper, utvecklar sitt tänkande och skapar förståelse för sin omvärld. Språket har en social funktion och gör det möjligt för människor att samspela, dela erfarenheter och bli en del i en gemenskap (Skolverket, 2025).

Kommunikation – mänsklig rättighet

Språk är ett sätt att kommunicera och uttrycka behov, känslor, val, önskemål och tankar (Gniste och Öinert, 2024). Barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonar att kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet.

I konventionerna nämns varje individs rätt att uttrycka sin åsikt, bli förstådd och ha tillgång till information som är anpassad och begriplig. Konventionernas syfte är att säkerställa att alla människor, utifrån sina förutsättningar, ges möjlighet att göra sin röst hörd, uppleva delaktighet och vara aktiva deltagare i samhället (Unicef, 2019; Myndigheten för delaktighet, 2008).

Förskolans uppdrag

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att ge alla barn möjlighet att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga. Forskning visar att riklig språkstimulans och möjlighet att tillägna sig en god kommunikativ förmåga under förskoletiden ökar ett barns förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i skolan (Sandell Ring, 2021; Ashby, 2025).

I läroplanen för förskolan, Lpfö18, lyfts att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling i svenska. Förskolan ska uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Utbildningen ska ge barn förutsättningar att leka med ord, berätta, ställa frågor och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften (Skolverket, 2025).

Språk – ett prioriterat område

Språk är ett prioriterat utvecklingsområde i Motala kommun. Under perioden 2022-2025 deltog kommunen i den riktade insatsen Samverkan för bästa förskola/skola i samarbete med Skolverket och Karlstads universitet.

En nulägesanalys visade att läranderesultaten inom språk var låga genom hela kommunens utbildningssystem. Barn i förskolan gavs inte tillräckliga möjligheter att utveckla de läroplansmål som innefattade språk och kommunikation. Insatsens syfte var att stärka likvärdigheten inom utbildningen samt förbättra kunskapsresultat och måluppfyllelse.

Som en del av det fortsatta kvalitetsarbetet i förskolan och för att säkerställa att alla barn ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin kommunikativa och språkliga förmåga har ett stödmaterial tagits fram. Materialet ska bidra till ett långsiktigt arbete med barns språkutveckling i Motala kommuns förskolor och skapa en gemensam röd tråd som genomsyrar utbildningens alla delar.

Skollagen

I Skollagen (SFS 2010:800) nämns att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Läroplanen

I läroplanen för förskolan, Lpfö18, framhålls att språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade processer. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att främja barns språkutveckling i svenska. Barn ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som väcker intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. Barnen ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet att samtala om texter och bilder. Förskolan ska uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Utbildningen ska även ge förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ett rikt ordförråd och en lust att leka med ord.

I förskolan ska barn ges förutsättningar att tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs en grund för att barn på sikt kan värdera information och tillägna sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av ett stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

I Sverige är de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.

För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen i det svenska teckenspråket främjas. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver med stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Skolverket, 2025).

Den amerikanska logopedföreningen American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) har formulerat ett dokument som sammanfattar alla rättigheter kopplade till kommunikation. I den svenska översättningen, framtagen av Dart i Västra Götalandsregionen (2022), lyfts bland annat rätten att göra val, samspela med andra, delta i meningsfulla samtal och ha tillgång till fungerande kommunikationssätt.

FN-konventioner

Rätten att kommunicera grundar sig i två konventioner. FN:s Barnkonventionen är svensk lag sedan år 2020 och belyser alla barns rätt att framföra sin mening och barns rätt till yttrandefrihet, att tänka, uttrycka sina åsikter och bli hörda (Unicef, 2019).

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Sverige år 2009. Konventionen slår fast att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det innefattar rätten att kommunicera, uttrycka sina åsikter och få tillgång till information som är tillgänglig och begriplig. Målet är att säkerställa att alla individer, utifrån sina förutsättningar, kan göra sin röst hörd, uppleva delaktighet och aktivt delta i samhället (Myndigheten för delaktighet, 2008).