Riskbedömning av arbetsmiljön

Riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen (AML) är egentligen hela kedjan

Undersöka – Riskbedöma – Åtgärda – Följa upp

Det som ska bedömas är risk för ohälsa och olycksfall för arbetstagare. Vid förändring kan det behövas en riskbedömning från andra utgångspunkter än arbetsmiljön, till exempel hur det inverkar på verksamheten. Det är då lämpliga att samordna riskbedömningarna. Detta får dock inte förväxlas med de krav som arbetsmiljölagstiftningen ställer, det vill säga risk för ohälsa och olycksfall för arbetstagaren.

En riskbedömning ska göras:

• När vi upptäckt risker i arbetsmiljön, t.ex. efter en undersökning eller att ett tillbud har skett.
• Vid förändringar i verksamheten

Vad är förändringar i verksamheten?

Vid alla typer av förändringar i verksamheten ska det genomföras en riskbedömning av arbetsmiljön före förändringen, men efter beslut är taget. Vid bedömningen ska arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka.

Exempel på ändringar som Arbetsmiljöverkets föreskrifter avser är:

• Personalförändringar
• Nya arbetstider och arbetsmetoder
• Andra organisationsförändringar
• Om- och nybyggnation
• Ny maskinell utrustning

Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är en ändring i verksamheten och när arbetsgivaren är skyldig att genomföra en riskbedömning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten.

Vid vissa mindre ändringar på en arbetsplats kan på förhand avgöras om det finns risker för ohälsa och olycksfall utan att behöva ”gå vägen förbi” en riskbedömning. Om arbetsgivare och skyddsombud inte kan konstatera några risker för ohälsa eller olycksfall behövs inte någon riskbedömning genomföras. Det kan ändå ibland finnas skäl att dokumentera att en riskinventering/riskbedömning påbörjats.

När vi undersöker arbetsmiljöförhållanden så upptäcker vi risker för ohälsa och olycka för arbetstagaren. Dessa risker ska bedömas om de är allvarliga. Syftet är att avgöra vilka åtgärder som behövs.

För att kunna bedöma hur allvarlig risken är sammanvägs:

• Sannolikheten för att risken ska inträffa (skala 1-5), med
• Konsekvensen på hälsan om det inträffar (skala 1-5)

När finns behov av åtgärder?

Exempel.

Sannolikheten = 5, Konsekvensen = 2 ger riskvärdet 5*2 = 10 = R4

Detta innebär att risken anses som allvarlig och åtgärder behövs snarast, för att minska risker för ohälsa och olycksfall för arbetstagaren.

Denna mall används vid riskbedömning av arbetsmiljön.

Riskbedömning av arbetsmiljön, ifyllningsbar mall (rekommenderas i första hand, ladda ner för att redigera i den)

Riskbedömning av arbetsmiljön, mall för utskrift

Vad är skillnaden på en risk- och konsekvensanalys och riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen?

Syftet med en risk- och konsekvensanalys är framför allt att utgöra underlag för beslut. En sådan kan innehålla möjliga konsekvenser på verksamheten och arbetsmiljön. Oavsett om detta redan är genomfört så ska en riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen (AML) genomföras. Riskbedömning enligt AML genomförs efter att beslutet är taget, men innan förändringen träder i kraft. Det som ska bedömas i en riskbedömning enligt AML är risk för ohälsa och olycka, det vill säga inte konsekvenser på verksamheten. Detta är redan gjort innan beslutet fattades.

Vad händer om arbetsgivaren och skyddsombudet är oeniga i riskbedömningen?

Det är lämpligt att så långt som möjligt komma överens om de bedömningar som sker. Det är dock arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och samtidigt är arbetsmiljöansvarig. Arbetsgivaren är också ansvarig för budgethållning om det exempelvis finns mycket kostnadskrävande förslag som åtgärder.

Ska det alltid göras en riskbedömning vid införande av ett nytt arbetstidsschema?

Ja, om det nya arbetstidsschemat innebär en ändring i verksamheten så ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning. Tänk på att genomföra riskbedömningen innan de planerade ändringarna genomförs, men efter att beslutet är fattat.

Finns det något speciellt att beakta vid riskbedömning av arbetstider?

Vid riskbedömning av arbetstider ska fokus vara på att förebygga ohälsa och olycksfall. Det finns risk att fokus läggs på individuella önskemål. Det kan exempelvis handla om att vissa medarbetare vill ha längre sammanhängande ledighet. I dessa fall är det viktigt att ta stöd i forskningen beträffande arbetstiders påverkan på vår hälsa.

Arbetsgivaren ska genomföra en individuell riskbedömning av arbetsmiljön på arbetsplatser för gravida och ammande medarbetare (AFS 2023:2 7 kap). Riskbedömningen ska göras så snart kvinnan berättat om sin graviditet och i samråd. Risken kan antingen undanröjas eller arbetet anpassas för att minimera risken.

I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. Om det inte går att undanröja risker ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som är praktiskt rimliga och möjliga för att ge kvinnan andra arbetsuppgifter.

Om arbetsgivaren kommer fram till att det inte går att undanröja risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Förbud mot arbete enligt Arbetsmiljölagen 4 kap 6§ blir då aktuellt. Arbetsgivaren måste då dokumentera skälen till varför inte risker kan elimineras eller varför kvinnan inte kan få andra arbetsuppgifter.

Vid ett förbud mot arbete för den gravida utifrån risker i arbetsmiljön, har medarbetaren rätt att direkt ansöka om graviditetspenning till Försäkringskassan.

Blankett för riskbedömning av gravida.

Covid-19

Enligt ställningstagande från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten räknas vaccinerade gravida inte längre som en riskgrupp för allvarlig sjukdom. Skyldigheterna för arbetsgivaren att göra individuella riskbedömningar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare, påverkas inte av detta ställningstagande. Den som är gravid och vaccinerad mot covid-19 har ett lika gott skydd som övriga i befolkningen som blivit vaccinerade.

Enligt Arbetsmiljöverket får gravida arbetstagare inom vård och omsorg,  även från graviditetsvecka 20, arbeta med patienter eller omvårdnadstagare, som är misstänkt eller konstaterat smittade med covid-19, om inte den individuella riskbedömningen visar annat. Detta gäller gravida arbetstagare som är fullvaccinerade.