Våld i nära relationer

En definition av våld är:

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, och får denne att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.

Våld kan ta sitt uttryck i olika former:

• Psykiskt
• Latent
• Socialt
• Fysiskt
• Sexuellt
• Materiellt
• Ekonomiskt
• Digitalt
• Våld mot husdjur

Att leva med våld får konsekvenser på flera sätt, både fysiskt och psykiskt. Det påverkar i regel personen på både kort och lång sikt där prestationen på arbetet givetvis inkluderas.

Tänk på att både kvinnor och män kan vara både våldsutsatta och våldsutövare.

Våld i nära relationer är ofta svårt att upptäcka. En orsak är att våldet sker i hemmet och att den som är utsatt för våld kan ha svårt att berätta och söka hjälp på grund av sin nära relation till våldsutövaren.

Våldet syns väldigt sällan utanpå och de första tecknen på våld i nära relationer är ofta kopplat till att den utsatta har svårt att delta aktivt i arbetslivet.

När det gäller en arbetsplats kan följande vara tecken på utsatthet för våld:

• upprepad korttidsfrånvaro
• långtidssjukskrivning (utan känd orsak)
• upprepade svårigheter att ändra schema eller byta arbetspass
• upprepade svårigheter att delta i aktiviteter utöver arbetstid
• partnern lämnar och hämtar alltid vid arbetet
• tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset
• stort ansvar för hem, partner och barn
• partnern är överbeskyddande och kontrollerande
• avsaknad av umgänge med släkt och vänner
• återkommande smärta som inte orsakas av ett identifierat problem
• ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ätstörningar, matsmältningsproblem, missbruk.
• svårt att våga ta beslut, låg självkänsla och självförtroende.

Som chef har du ett ansvar att tidigt uppmärksamma ohälsa. Våld i nära relationer sker oftast i hemmet men påverkar personens mående och ger oftast konsekvenser över hela hens livssituation inklusive arbetet. Våga fråga – det visar att du bryr dig. Givetvis ska du närma dig personen med respekt och lyhördhet.

Fråga systematiskt

Systematiskt ställer du som chef alltid frågan vid hälso- och rehabiliteringssamtal. Företagshälsovården ställer också frågan systematiskt i hälsodialogerna. Genom att fråga alla vid dessa samtal, och informera om att vi frågar alla, avdramatiserar vi delvis frågan.

Förslag på hur du kan formulera frågan:

Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem med stark negativ inverkan på hälsan. Vi har därför rutinmässig börjat ställa frågan till alla vid våra hälsosamtal/rehabsamtal om du blir, eller tidigare har blivit utsatt för hot eller våld i din relation eller någon i din närhet?

Det kan vara bättre att fråga om personen har varit utsatt för någon form av våld istället för att fråga om personen är misshandlad hemma. Informera om att man kan få visst stöd på arbetstid och vart man kan vända sig för att få hjälp.

Fråga om du misstänker

Prata med personen vid ett enskilt samtal, till exempel vid medarbetarsamtalet om det ligger nära i tid, annars vid annat lämpligt tillfälle. Du får bedöma hur akut situationen är, men utgångspunkten är att du ska ta upp misstankarna så snart som möjligt.

Genomför samtalet under arbetstid och välj en lugn plats där ni kan prata ostört. Förbered dig och avsätt tid så att du kan ta emot och hantera de svar du eventuellt får samt på att medarbetaren kan känna sig kränkt eller rädd. Var också medveten om att det kan vara svårt för en våldsutsatt person att berätta om sin situation.

Det viktigaste är att våga fråga. Oftast blir svaret nej, även då våld förekommer. Arbetet behöver ändå inte vara förgäves, det kan så ett frö. Var uthållig, följ upp och fråga igen.

Förslag på hur du kan lägga upp samtalet:

• Visa att du bryr dig om medarbetaren och var tydlig med att samtalet är av omtanke.
• Tala om att medarbetaren är viktig för arbetsplatsen och att du behöver hen på jobbet.
• Jag är orolig för dig/jag frågar av omtanke. Jag har sett det här… när det här har hänt tidigare då var det så här…/ Jag vet att många är utsatta för våld och hot, har du känt dig hotad i en nära relation?
• Informera om att man kan få visst stöd på arbetstid och vart man kan vända sig att få hjälp.

En vanlig reaktion är att den drabbade skuldbelägger sig själv snarare än våldsutövaren. Det är en del av våldets konsekvenser. Ett bra bemötande, där du som chef verkar för att den drabbade inte ska känna sig misslyckad eller skyldig, är därför en förutsättning för att personen ska känna tillit och våga berätta om sin utsatthet. Det är viktigt att lyssna, fråga och tro på personens berättelse.

Det finns ingen manual för hur man ska hantera svaret, se detta som ett stöd.

• Jag vill stötta dig, det finns hjälp att få. Berätta om de stödinstanser som finns.
• Vad skulle du vilja att jag gör nu, när jag vet om det?
• Hur kan jag som arbetsgivare hjälpa dig?

Berätta vad du kan göra, vilket stöd din medarbetare kan få av dig. Erbjud möjligheter att ta kontakt med stödet under arbetstid, att ringa från en arbetstelefon och att möta stödet i våra lokaler. Arbetet i sig kan också vara en frizon.

Berätta att du inte kan göra något mot hens vilja. Ditt ansvar som chef är att erbjuda hjälp, som chef kan du aldrig ta över den vuxnes ansvar. Det är viktigt att vara medveten om att den som är utsatt ibland inte vill anmäla eller lämna relationen, det finns flera skäl till detta. Det är inte ett krav eller tvång att polisanmäla, därför ska du inte pressa eller tvinga någon till det, men du kan uppmuntra och motivera.

Det är viktigt att du avslutningsvis bestämmer tid för nytt möte med personen för att följa upp. Det är viktigt att följa upp även om den utsatte inte önskar stöd från arbetsgivaren direkt.

Situationen kan bli akut till exempel om våldsutövaren söker upp din medarbetare på arbetsplatsen och är hotfull. Vidta åtgärder beroende på situation:

• ring polis vid akut fara
• ring ambulans om medarbetaren behöver vård.

I största möjliga utsträckning ska du inte göra någonting utan att den som är utsatt vet om det och har lämnat sitt medgivande.

Här presenteras var medarbetaren kan få stöd både i akut och mindre akut situation. Som chef kan du i din arbetsgivarroll få stöd av din HR-partner samt från företagshälsovården.

Akut situation

Vid mycket akut situation ring 112.

Om personen har behov av skydd, till exempel för att hen inte vågar gå hem, kontakta socialkontoret på telefonnummer 0141-22 53 00. Om personen är 20 år eller yngre ska du kontakta barn- och ungdomsgruppen. Gäller det en person som är 21 år eller äldre ska du kontakta vuxengruppen.

När det inte är akut

Team våld i nära relation

Teamet finns till för:

• Vuxna som utsätts för våld av en närstående
• Omyndiga/ungdomar som utsätts för våld av partner
• Barn som bevittnat våld
• Våldsutövare

Telefon: 0141-22 34 55
E-post: vir@motala.se
Team våld i nära relations webbplats

Kvinnofridslinjen

Telefon: 020-505050, dygnet runt
Kvinnofridslinjens webbplats
Kvinnofridslinjen ger stöd till både den som är utsatt, anhöriga samt stöd i hur man exempelvis kan ställa frågor kring våld i nära relation. Här kan man också beställa material om man önskar detta till arbetsplatsen.

Motala kvinnojour

Telefon: 0141-512 00
E-post: motalakvinnojour@roks.se
Motala kvinnojours webbplats
Motala kvinnojour är en ideell organisation som stöttar kvinnor som är utsatta för våld av sin partner.

Vi som arbetsgivare kan även möta våldsutövaren som medarbetare. Även här finns Team våld i nära relation som stöd.

Det finns också en nationell telefonlinje – Välj att sluta (valjattsluta.se), för den som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Där finns möjlighet att prata anonymt med en rådgivare som har stor erfarenhet av dessa frågor. Telefonnumret till Välj att sluta är: 020-555 666, telefontiderna är måndag, tisdag och torsdag: 8.30-16.00.

Om du får information om att det förekommer våld i en familj där det finns barn och känner oro för dem kan du göra en orosanmälan till socialkontoret.

Orosanmälan görs till socialkontorets barn- och ungdomsgrupp på telefonnummer 0141-22 59 25. Du kan också göra en skriftlig anmälan.

Läs mer om att anmäla misstanke om barn som far illa.